Nummer 136 · Onsdag 9 september 2026 Säsong 26/27

SHL

Så fungerar SHL-slutspelet: från grundserie till SM-guld

Femtiotvå omgångar avgör bara vem som får vara med. Sedan börjar den turnering som svenska hockeyfans egentligen väntar på hela vintern. Här är hela vägen från grundseriens sista omgång till SM-guldet: vilka som går direkt till kvartsfinal, hur åttondelarna fungerar och varför sjundeplatsen kan vara bättre än sjätteplatsen.

Rastrerad illustration av en hockeyspelare i full fart
Rastrerad illustration av en hockeyspelare i full fart

Grundserien i SHL pågår från september till mars och omfattar 52 omgångar. Det är ett maraton som belönar jämnhet: skador ska hanteras, formsvackor ska ridas ut och poäng ska plockas även på tisdagskvällar i november när benen är tunga. Men när sista omgången är spelad nollställs nästan allt. Slutspelet är en egen turnering med egna lagar, och det är där SM-guldet delas ut.

Vilka lag går till slutspel?

SHL består av fjorton lag, och tio av dem får vara med när slutspelet drar igång. Fördelningen ser ut så här:

  • Plats 1 till 6 går direkt till kvartsfinal. De slipper alltså en hel slutspelsrunda och får dessutom några dagars extra vila.
  • Plats 7 till 10 möts i åttondelsfinaler, ibland kallade play-in. Sjuan möter tian och åttan möter nian, och de två vinnarna tar de sista kvartsfinalplatserna.
  • Plats 11 till 14 är färdigspelade i SHL för säsongen. För lagen längst ner väntar i stället nedflyttningsfrågan, vars exakta form har justerats flera gånger de senaste åren.

Åttondelsfinalerna avgörs i bäst av tre matcher. Det är ett kort och brutalt format där en dålig kväll kan avsluta en hel säsong, och det är just därför lagen kämpar så hårt om topp sex i grundseriens slutskede.

Kvartsfinal, semifinal och final: bäst av sju

Från kvartsfinalerna och framåt spelas alla serier i bäst av sju. Först till fyra vinster går vidare, vilket betyder att en serie kan vara över på fyra matcher eller pågå i sju stycken under knappt två veckor.

Lagvalet i kvartsfinalerna följer en enkel princip: bäst placerade kvarvarande lag möter sämst placerade. Grundseriesegraren får alltså den på pappret enklaste motståndaren, tvåan den näst enklaste och så vidare. Samma princip används sedan igen inför semifinalerna, så motståndet lottas inte utan styrs hela vägen av grundserieplaceringarna.

Hemmafördelen fungerar likadant i alla serier: det högre seedade laget börjar hemma och får hemmaplan i ett udda antal matcher. I en full sjumatchersserie innebär det hemmais i match ett, två, fem och sju. Just den sjunde matchen är skälet till att lag jagar placeringar in i det sista; att få avgöra inför egen publik är en fördel som märks.

Varför tabellplaceringen betyder mer än den ser ut att göra

Skillnaden mellan sjätte och sjunde plats i grundserien ser ut som en poäng eller två i tabellen, men i praktiken är den enorm. Sexan går direkt till kvartsfinal, vilar och tränar. Sjuan måste vinna en åttondelsfinal bara för att få samma utgångsläge, med det slitage och den skaderisk det innebär.

Samtidigt finns det en klassisk brasklapp: lag som kommer varma ur ett play-in kan vara livsfarliga i kvartsfinalen. Matchrytm slår ibland vila, särskilt tidigt i serierna innan de utvilade lagen hittat tempot. Det är en av slutspelets eviga diskussioner, och statistiken ger inget entydigt svar.

En annan detalj som ofta glöms bort är att grundseriens inbördes möten inte betyder någonting när slutspelet börjar. Ett lag kan ha förlorat alla möten mot en motståndare under säsongen och ändå slå ut samma lag i en slutspelsserie. Sju matcher på två veckor är en helt annan sport än fyra möten utspridda över sex månader.

Så avgörs matcherna: övertid utan slut

Slutspelsmatcher kan inte sluta oavgjort. Står det lika efter sextio minuter spelas sudden death i tjugominutersperioder med fem utespelare mot fem, tills någon gör mål. Inga straffar, ingen poängdelning. Det är därför slutspelet då och då bjuder på matcher som pågår långt efter midnatt och skrivs in i historieböckerna.

Formatet förändrar också hur lagen spelar. Målvakterna blir viktigare, specialteamen avgör tajta matcher och tränarna kortar ofta ner bänken så att de bästa spelarna får mer istid än under grundserien.

Vägen till guldet i korthet

För ett lag som går hela vägen från åttondelsfinal ser säsongen ut ungefär så här: 52 grundseriematcher, upp till tre matcher i play-in, och därefter som mest 21 slutspelsmatcher fördelade på tre serier i bäst av sju. Det är en av de längsta vägarna till ett mästerskap i europeisk lagidrott.

Finalvinnaren koras till svensk mästare och får Le Mat-pokalen, en trofé med anor från 1920-talets svenska hockey. För spelarna är det den stora drömmen; för fansen är det målet med hela den långa vintern.

Det viktigaste att komma ihåg

Slutspelet belönar inte samma saker som grundserien. Femtiotvå omgångar handlar om bredd, jämnhet och tålamod. Sju matcher mot samma motståndare handlar om målvaktsspel, specialteam och förmågan att vinna de jämna matcherna. Det är därför grundseriesegrare kan åka ut i första rundan och därför lag som kravlade sig in på en tiondeplats kan stå och lyfta bucklan i april. Det är också exakt därför vi tittar.